Den europeiska tillgänglighetsakten gäller nu: Vad som ändrades den 28 juni 2025

Den europeiska tillgänglighetsakten trädde i full kraft den 28 juni 2025 och gjorde digital tillgänglighet till en bindande rättslig skyldighet för företag i alla EU:s 27 medlemsstater – och för icke-EU-företag som betjänar EU-kunder. Här är vad som faktiskt har förändrats, hur sanktionerna ser ut och vad du behöver göra nu.

Den 28 juni 2025 slutade klockan att vara en nedräkning. European Accessibility Act (EAA) — officiellt direktiv (EU) 2019/882 — gick från att vara en hotande deadline till att bli aktivt verkställd, och företag som hade stått och spanat mot horisonten befann sig nu under bindande rättsliga skyldigheter. Med ungefär 87 miljoner människor i Europa som lever med en funktionsnedsättning innebär lagstiftningen inte bara en regulatorisk förändring utan en grundläggande omställning i hur digitala produkter och tjänster måste utformas, levereras och underhållas. Om din organisation säljer, distribuerar eller tillhandahåller digitala tjänster till någon i EU har reglerna ändrats — och att ignorera dem är inte längre en strategi med låg risk.

Vad European Accessibility Act faktiskt är

EAA är ett EU-direktiv som antogs i juni 2019 med ett tydligt uppdrag: att harmonisera tillgänglighetskrav för produkter och tjänster i alla medlemsstater, skapa lika villkor för företag och samtidigt garantera meningsfull tillgång för personer med funktionsnedsättning. Före EAA var tillgänglighetskraven för den privata sektorn splittrade mellan nationella lagar, vilket skapade ett lapptäcke av krav som gjorde gränsöverskridande efterlevnad komplicerad och inkonsekvent. EAA syftade till att lösa detta.

Direktivet krävde att var och en av de 27 EU-medlemsstaterna skulle införliva dess bestämmelser i nationell lagstiftning senast den 28 juni 2022 och börja tillämpa dessa åtgärder från den 28 juni 2025. Detta innebär att EAA inte är direkt tillämplig som en enda enhetlig lag — i stället verkar den genom nationella genomföranden, som alla måste uppfylla EAA:s minimikrav men kan gå längre. För företag som verkar på flera EU-marknader skapar detta en efterlevnadsmiljö som är harmoniserad i princip men varierande i praktiken.

Till skillnad från EU:s webbtillgänglighetsdirektiv, som enbart gällde offentliga webbplatser och appar, utvidgar EAA tillgänglighetskraven till den privata sektorn. Detta är en betydande utvidgning av tillämpningsområdet. E-handelsplattformar, banktjänster, bokningssystem för transporter, telekomleverantörer, audiovisuella medietjänster och konsumentelektronik omfattas alla. Om din digitala produkt eller tjänst når EU-konsumenter och faller inom dessa kategorier omfattas du av EAA.

Vem som omfattas — och vem som inte gör det

EAA gäller ekonomiska aktörer — tillverkare, importörer, distributörer och tjänsteleverantörer — som erbjuder omfattade produkter eller tjänster på EU-marknaden. Avgörande är att detta inkluderar företag med huvudkontor utanför EU. Om ett SaaS-företag baserat i USA, en e-handelsåterförsäljare i Australien eller en bank i Storbritannien tillhandahåller digitala tjänster till EU-konsumenter gäller EAA för dem på samma sätt som för deras EU-baserade konkurrenter. Var företaget är registrerat är irrelevant; var kunden finns är det som spelar roll.

Sektorerna och produktkategorierna som omfattas är breda. E-handelsplattformar, gränssnitt för internetbank, elektroniska biljettsystem, konsumentdatorer, smartphones, surfplattor, smarta TV-apparater, självbetjäningsterminaler som bankomater och betalningskiosker, e-läsare och audiovisuella medietjänster omfattas alla. För var och en av dessa kategorier gäller tillgänglighetskraven för digitala gränssnitt och de tjänster som byggs ovanpå dem.

Det finns dock betydelsefulla undantag som är värda att förstå tydligt snarare än önsketänkande:

  • Mikroföretag som tillhandahåller tjänster — definierade som organisationer med färre än 10 anställda och en årlig omsättning eller balansomslutning under €2 miljoner — är undantagna från tjänsterelaterade tillgänglighetskrav. Observera dock att detta undantag inte gäller produkter. Ett mikroföretag som tillverkar eller säljer en omfattad produkt måste fortfarande uppfylla tillgänglighetsstandarder.
  • Orimlig börda — varje ekonomisk aktör kan hävda undantag från specifika tillgänglighetskrav om efterlevnad skulle innebära en alltför stor organisatorisk eller ekonomisk börda. Men detta är inte ett frikort. Kravet måste dokumenteras formellt och bedömas mot kriterierna i bilaga VI till direktivet, och bedömningen måste förnyas vart femte år. Avgörande är att brist på tid, kunskap eller intresse för tillgänglighet inte anses vara en legitim grund för orimlig börda.
  • Arkiverat och äldre innehåll — förinspelat material som publicerats före den 28 juni 2025, arkiverat webbplatsinnehåll som inte kommer att uppdateras och vissa långlivade produkter som redan används före deadline kan omfattas av övergångsbestämmelser.
Om ditt företag ligger nära gränsvärdena för mikroföretag är den säkra utgångspunkten att EAA gäller för dig. Undantaget är utformat för de minsta egenföretagarna, inte för växande företag med etablerad digital verksamhet.

Den tekniska standarden: WCAG 2.1 AA via EN 301 549

Att förstå de tekniska kraven i EAA innebär att förstå relationen mellan tre saker: själva EAA (lagen), EN 301 549 (den harmoniserade europeiska standarden) och WCAG 2.1 (de internationella tillgänglighetsriktlinjer som EN 301 549 bygger in). EAA fastställer funktionella krav. EN 301 549 är den tekniska standard som ger en väg för att visa överensstämmelse med dessa krav. Och WCAG 2.1 nivå AA är grunden som EN 301 549 bygger på för webb- och mobilinnehåll.

EN 301 549 version 3.2.1 är den nuvarande harmoniserade standarden. Den införlivar WCAG 2.1 i sin helhet, vilket innebär att för webbinnehåll uppfyller överensstämmelse med WCAG 2.1 nivå AA kraven på webbinnehåll i EN 301 549. Men EN 301 549 går avsevärt längre än WCAG 2.1 i sig — den innehåller krav för icke-webbaserad programvara, dokument som PDF:er, hårdvara, verktyg för realtidskommunikation och andra IKT-komponenter. För de flesta organisationer kan det praktiska efterlevnadsmålet formuleras som WCAG 2.1 AA för webb och mobil, plus relevanta klausuler i EN 301 549 för andra digitala kontaktpunkter.

De fyra POUR-principerna — Perceivable (Märkbar), Operable (Hanterbar), Understandable (Begriplig) och Robust (Robust) — är kärnan i dessa krav. I praktiken innebär detta konkreta, testbara skyldigheter:

  • Perceivable: Allt icke-textinnehåll måste ha textalternativ. Ljud- och videoinnehåll måste ha undertexter och transkriptioner. Text måste uppfylla minimikontrastförhållanden (4,5:1 för normal text på WCAG AA). Innehåll får inte enbart förlita sig på färg för att förmedla betydelse.
  • Operable: All funktionalitet måste vara tillgänglig enbart via tangentbord. Användare måste ha tillräckligt med tid för att läsa och använda innehåll. Innehåll får inte blinka på ett sätt som kan utlösa epileptiska anfall. Sidor måste ha tydliga, beskrivande titlar och logisk fokusordning.
  • Understandable: Formulär måste ha tydliga etiketter och instruktioner. Felmeddelanden måste identifiera problemet och föreslå korrigeringar. Navigering måste vara konsekvent mellan sidor.
  • Robust: HTML måste vara giltig och semantisk. ARIA-roller, tillstånd och egenskaper måste användas korrekt. Anpassade UI-komponenter — datumväljare, modala dialoger, anpassade rullgardinsmenyer — måste exponera rätt tillgänglighetsinformation för hjälpmedelsteknik.

En viktig nyans: att uppnå överensstämmelse med WCAG 2.1 AA är en stark grund men garanterar inte full EAA-efterlevnad i sig. EAA kan kräva ytterligare dokumentation, testning mot EN 301 549-kriterier utöver WCAG och utvärderingar av användarresor för branschspecifika behov. Tänk på WCAG 2.1 AA som en nödvändig, men inte tillräcklig, förutsättning.

Sanktioner: vad bristande efterlevnad faktiskt kostar

EAA kräver att sanktioner för bristande efterlevnad ska vara effektiva, proportionella och avskräckande — men den fastställer inte en enhetlig sanktionsstruktur för hela EU. Varje medlemsstat definierar sina egna sanktioner genom nationell lagstiftning, vilket innebär att den ekonomiska risken varierar avsevärt beroende på var dina kunder finns.

Här är en ögonblicksbild av hur sanktioner ser ut på några av EU:s största marknader:

  • Tyskland (BFSG): Böter på upp till €100 000 för försäljning av produkter som inte uppfyller kraven, och upp till €10 000 för underlåtenhet att tillhandahålla korrekt tillgänglighetsinformation om produkter och tjänster. Tillsynen hanteras av Bundesnetzagentur.
  • Frankrike: Grundböter på €7 500 per överträdelse för juridiska personer, men samlade sanktioner för systematisk bristande efterlevnad kan uppgå till €250 000. Flera tillsynsmyndigheter är aktiva, inklusive ARCOM för digitala plattformar och DGCCRF för konsumentinriktad detaljhandel. Frankrike har redan visat tillsynsambitioner, med stora återförsäljare som Carrefour, Auchan och Leclerc som fått formella förelägganden om att åtgärda bristande tillgänglighet i sina e-handelsplattformar.
  • Nederländerna: En av de mest aggressiva tillsynsramarna, med maximala böter på upp till €900 000 eller 10% av årsomsättningen — beroende på vilket som är högst. ACM (Authority for Consumers and Markets) kan utdöma sanktioner utan långdragna domstolsprocesser när systematisk bristande efterlevnad konstateras.
  • Irland: Böter på upp till €60 000 och, vid allvarliga överträdelser, möjlighet till fängelse i upp till 18 månader.
  • Italien: Ekonomiska sanktioner från €5 000 till €40 000 enligt EAA:s införlivande, med ytterligare risk enligt den äldre Stanca-lagen för de aktörer som fortfarande omfattas av den.
En enda tillgänglighetsanmälan som lämnas in i en EU-medlemsstat kan utlösa utredningar i andra. Gränsöverskridande tillsyn samordnas genom EU:s ramverk för marknadskontroll, vilket innebär att ett beslut i ett land kan få följdverkningar i hela unionen.

Utöver ekonomiska böter har tillsynsmyndigheter ytterligare verktyg: produkter som inte uppfyller kraven kan begränsas eller tas bort från EU-marknaden enligt artikel 20 i EAA, och företag kan stängas av från att verka på EU-marknaden helt och hållet. Bristande efterlevnad medför också konsekvenser vid upphandling — organisationer som inte uppfyller EAA-kraven kan uteslutas från offentliga kontrakt. För B2B- och B2G-företag är detta en betydande kommersiell risk utöver de regulatoriska sanktionerna i sig.

Avgörande är att tillsynen vanligtvis är gradvis. Myndigheter informerar i regel organisationer om bristande efterlevnad och ger en åtgärdsperiod — vanligtvis 30 till 90 dagar — innan ekonomiska sanktioner införs. Organisationer som agerar i god tro, kan visa dokumenterade insatser och pågående åtgärdsarbete står betydligt starkare än de som inte vidtar några åtgärder alls. Den största risken ligger hos organisationer som är uppenbart icke-kompatibla och inte svarar.

Vad som faktiskt ändrades den 28 juni 2025

För organisationer som har följt EAA är frågan: vad förändrades egentligen det datumet? Svaret är mer än en symbolisk tröskel. Före den 28 juni 2025 var EAA lag på papper men ännu inte verkställbar mot privata aktörer. Efter det datumet kan varje EU-konsument som stöter på ett tillgänglighetshinder i en omfattad digital produkt eller tjänst lämna in ett formellt klagomål till sin nationella tillsynsmyndighet — och den myndigheten har laglig befogenhet att utreda, kräva åtgärder och utdöma sanktioner.

Nya produkter och tjänster som släpps på EU-marknaden den 28 juni 2025 eller senare måste uppfylla EAA-kraven från dag ett. För produkter och tjänster som redan fanns på marknaden före detta datum gäller övergångsbestämmelser — men dessa omfattar främst långlivade fysiska produkter som bankomater och självbetjäningskiosker. För digitala tjänster och webbplatser är den praktiska förväntningen från tillsynsmyndigheter och konsumentorganisationer att befintliga tjänster ska vara tillgängliga nu, eller på ett tydligt sätt vara på väg mot efterlevnad.

Tillsynslandskapet som har vuxit fram sedan juni 2025 bekräftar att detta inte är en papperstiger. Franska funktionsrättsorganisationer har redan använt brådskande domstolsförfaranden för att tvinga stora återförsäljare att åtgärda sina digitala plattformar. Tysklands Bundesnetzagentur övervakar aktivt efterlevnaden inom telekom och e-handel. Nederländernas ACM har positionerat sig som en av unionens mest offensiva tillsynsmyndigheter. EAA behandlas med den allvarlighet som dess text kräver.

Att bygga ett praktiskt efterlevnadsprogram

För organisationer som ännu inte är fullt kompatibla är prioriteten inte panik — utan strukturerat, dokumenterat agerande. Tillsynen är klagomålsdriven och gradvis, vilket innebär att resan mot efterlevnad är lika viktig som slutmålet. Här är ett praktiskt ramverk:

  • Granska ert nuläge: Kör automatiserade skanningar av era viktigaste sidor och användarresor för att identifiera vanliga fel — saknad alt-text, otillräcklig färgkontrast, oetiketterade formulärfält, otillgängliga anpassade komponenter. Automatiserade verktyg är utmärkta för bredd, men de kan bara upptäcka omkring 30–40% av tillgänglighetsproblemen. Manuell testning mot WCAG 2.1 AA, inklusive navigering enbart med tangentbord och testning med skärmläsare, är avgörande för djup.
  • Prioritera åtgärder strategiskt: Alla tillgänglighetsbrister är inte lika allvarliga. Börja med problem som blockerar centrala användarresor — kassaflöden, kontoskapande, formulärinlämning, autentisering. En användare som inte kan slutföra ett köp på grund av en otillgänglig modal möter ett grundläggande hinder, och det är den typen av problem som genererar klagomål.
  • Publicera en tillgänglighetsredogörelse: EAA kräver att organisationer gör tillgänglighetsinformation tillgänglig. Din tillgänglighetsredogörelse bör beskriva omfattningen av er överensstämmelse, standarden ni siktar på (WCAG 2.1 AA via EN 301 549), kända brister, en åtgärdsplan och en tydlig mekanism för användare att rapportera problem eller begära stöd. Detta dokument är också ert pappersspår om en tillsynsmyndighet hör av sig.
  • Integrera tillgänglighet i utvecklingsflöden: Efterlevnad vid en enskild tidpunkt är inte hållbar. Tillgänglighet måste vara en del av designgranskningar, kodgranskningar, QA-processer och innehållsflöden. Rollspecifik utbildning för designers, utvecklare och innehållsskapare är inte valfri — det är så ni förhindrar att skulden byggs upp igen efter åtgärder.
  • Övervaka kontinuerligt: Webbplatser förändras. Nya funktioner lanseras, tredjepartsskript läggs till, innehåll uppdateras. Kontinuerlig automatiserad övervakning fångar regressioner innan de blir klagomål. Kombinera schemalagda automatiska skanningar med periodiska manuella granskningar och användartester med deltagare med funktionsnedsättning.
  • Utvärdera er leverantörskedja: Om din digitala produkt innehåller tredjepartswidgets, SDK:er eller plattformar blir deras tillgänglighetsbrister din efterlevnadsrisk. Uppdatera leverantörsavtal för att kräva WCAG-överensstämmelse och begär tillgänglighetsrapporter (ACR:er eller VPAT:er) från nyckelleverantörer.

För organisationer som använder tillgänglighets-widgets eller SDK-lösningar — som Accsible — är det viktigt att förstå vad dessa verktyg kan och inte kan göra. En väl implementerad tillgänglighetswidget kan tillhandahålla meningsfulla hjälpande funktioner som förbättrar upplevelsen för användare med funktionsnedsättning och adresserar vissa WCAG-kriterier. Men ingen overlay-lösning ersätter det grundläggande arbetet med att göra din underliggande kodbas semantiskt korrekt och navigerbar med tangentbord. De mest effektiva efterlevnadsstrategierna använder overlay-verktyg som ett komplement till åtgärder, inte som en ersättning.

Den större bilden: varför detta är viktigt bortom efterlevnad

Det är frestande att se EAA-efterlevnad enbart som en juridisk skyldighet att hantera, men den bilden missar poängen. De 87 miljoner européer som lever med en funktionsnedsättning utgör en betydande och underbetjänad marknad. Tillgängliga webbplatser uppvisar konsekvent förbättrade konverteringsgrader, minskad belastning på kundsupport och bättre SEO-prestanda — inte för att tillgänglighet är en magisk tillväxtmotor, utan för att samma metoder som gör en webbplats användbar för någon med en synnedsättning också gör den snabbare, tydligare och mer tillförlitlig för alla.

EAA jämförs också ofta med GDPR när det gäller dess potentiella påverkan på hur organisationer bygger och driver digitala produkter. GDPR förändrade datahantering över hela världen, inte bara i Europa. Organisationer som behandlar EAA som en liknande vändpunkt — och integrerar tillgänglighet i produktstrategin i stället för att bulta på den som en ren efterlevnadsövning — kommer att stå bättre rustade när tillgänglighetsreglering sprids globalt. Australien, Kanada, USA och Storbritannien har alla aktiva regelverk för tillgänglighet, och EAA:s påverkan på globala bästa praxis är redan synlig.

Tillgänglighet är också i allt högre grad inbäddad i upphandlingskrav. Offentliga institutioner och stora företag införlivar tillgänglighetsöverensstämmelse i sina kriterier för leverantörsval. För B2B-programvaruleverantörer, SaaS-plattformar och digitala byråer håller EAA-efterlevnad på att bli en grundförutsättning för att vinna företagsaffärer — inte bara en regulatorisk skyldighet utan ett kommersiellt krav.

Viktiga slutsatser

  • Tillsynen är igång och aktiv. Från och med den 28 juni 2025 kan EU-konsumenter lämna in formella tillgänglighetsklagomål mot dina digitala produkter eller tjänster, och nationella myndigheter har befogenhet att utreda och utdöma sanktioner. Tidiga tillsynsåtgärder i Frankrike och aktiv övervakning i Tyskland och Nederländerna bekräftar att detta inte är teoretiskt.
  • Icke-EU-företag är inte undantagna. Om du säljer produkter eller tillhandahåller digitala tjänster till EU-konsumenter gäller EAA för dig oavsett var ditt företag är registrerat eller har sitt huvudkontor.
  • WCAG 2.1 nivå AA är din tekniska baslinje, men inte hela bilden. EN 301 549 sträcker sig bortom webbinnehåll och omfattar programvara, dokument och hårdvara. Kombinera WCAG-överensstämmelse med en tillgänglighetsredogörelse, dokumenterad testning och löpande övervakning.
  • Dokumenterade insatser är ditt bästa försvar. Tillsynen är gradvis och klagomålsdriven. Organisationer som kan visa aktivt, dokumenterat åtgärdsarbete — även om de ännu inte är fullt kompatibla — står betydligt starkare än de som inte har gjort någonting. Börja bygga ditt pappersspår nu.
  • Efterlevnad är inte ett projekt med ett slutdatum — det är ett pågående program. Nya funktioner, innehållsuppdateringar och tredjepartsintegrationer introducerar alla tillgänglighetsrisker. Kontinuerlig övervakning, inbyggda tillgänglighetsrutiner i utvecklingen och periodiska manuella granskningar är det som skiljer organisationer som upprätthåller efterlevnad från dem som glider tillbaka in i överträdelser.